Ibland spårar det lätt, men det är ok, intalar vi oss.
Helgen gick i vanlig ordning vedervärdigt snabbt, men lyckades i alla fall ta oss upp i backen i lördags!
På lätt skakande ben och med ett fladdrande hjärta höll jag nästan på att krascha in i en intet ont anande dam. Kändes som att jag stod på skidor för första gången någonsin. Oerhört dålig åkning, men helt magiskt ändå.
På kvällen väntade sedan festligheter i goda vänners lag.
1 kommentar:
Ni är sådana lustikurrar! Håll i hatten uti backen!
Skicka en kommentar